Troll i solljus
Det lilla trollet tog ett par skutt ut på stigen och jag följde efter. En liten bit bort stannade hon och pekade på några växter . De var mörkt gröna och ganska höga. I toppen satt små rosa blommor. ”Toppen” sa hon, ”Precis vad jag behöver”. Hon dök in bland blommorna och slog en kullebytta bland dem. ”Oj, vad gör du nu?” frågade jag. Måfflans ansikte dök upp bland växterna. Hon sträckte fram en blomma till mig. ”Här”, sa hon ”ta den”.”Den bränns väl inte?” frågade jag, för på nära håll såg jag att växten var väldigt lik en brännässla. ”Så klart den inte gör” svarade Måfflan ”Det är väl ingen eld heller?”
Jag sträckte tveksamt ut handen och tog emot växten. ”Det är en stinksyska” förklarade Måfflan ”Vi troll vi tål inte solljus. Vi spricker då. Men om vi gnider oss med stinksyska skyddar det mot solens strålar. Fast det funkar inte för er människor. Men det gör inget, för ni tål ju sol ändå”. Jag luktade på växten. ”Åh fy vad den luktar illa” utbrast jag. ”Klart den gör” sa Måfflan. ”Jag sa ju att det är en stinksyska. Om den hade luktat gott hade den väl hetat något helt annat? Men nu är det dags att gå vidare” fortsatte hon och begav sig av längs stigen.
