En ledtråd
”Du” sa Måfflan till Krålle, ”vi är ute och letar efter Bergakungens hemlighet. Vi vet att den finns här i närheten, men inte alls var vi ska börja leta”. Krålle berättade att han visst kände till den urgamla berättelsen om älvornas förbund med trollen och den bägare som skulle finnas gömd någonstans i trakten.
Han hade själv letat efter den när han var ung, tyvärr utan framgång. Men han hade kommit en bit på väg: av en gammal trollgumma hade han fått en ledtråd, en vers på rim – ville de höra den? Det ville vi så klart! Måfflan spetsade öronen och försökte torka ur dem med mossa för att vara riktigt säger på att inte missa ett enda ord.
”Jag minns versen mycket väl” sa Krålle. Så här lyder den:
”På plats där fyra troll kan
sammanstråla från nord och syd, samt
öster och från väst. Ett evigt tecken
de små djuren måla. De är inte stora,
men de vet allra bäst”
Måfflan kliade sig i huvudet. ”Det var en svår ledtråd” sa hon. ”Men vi ska göra vårt allra bästa för att finna Älvaskopan.” Sen sa vi tack till Krålle och Måfflan sa att hon skulle komma tillbaka en annan dag så kunde de prata kottkastning. Så fortsatte vi vår färd längs stigen.
